El-killarnas mardröm

Min dag började med att jag gosade med vovven i sängen, plötsligt ringer det på dörren, kl är då 7:20.
El-killarna som vill in och härja.
Jag kastar mig ur sängen, sliter åt mig morgonrocken och jagar efter hunden som springer mot dörren och småmorrar. 19

Kommer fram till ytterdörren och hivar på hunden ett halsband, slänger upp dörren, och min mes-snälla hund tokvrålar och skäller ut tre killar, som tar tre snabba steg bakåt.
Jag fnissar och försöker få tyst på hunden hålla ihop morgonrocken och samtidigt försöka tala om att jag behöver fem minuter.

Skenar in med hunden i sovrummet och platsar honom i sängen, rusar tillbaka med morgonrocken fladdrandes och håret på trekvart till grabbarna. Säger att ge mig fem minuter så är vi färdiga. Ena killen säger att det är lugnt och hivar snabbt igen dörren.

Rusar omkring och slänger på mig lite kläder stoppar det mesta av dom i en kasse eftersom jag ska duscha hos pappa, som bor i huset brevid jobbet.
Ca 7 minuter senare slänger jag upp dörren med hund och kasse och kärringsnurra och står öga mot öga med tre storögda killar.
Hunden knatar ut i trappen och ser ut som det regnar, ignorerar dom totalt, jag pladdrar en massa och skickar sen in dom i lgheten.
Dom trodde nog att jag bytt ut hunden på nåt sätt, för dom kikade in och sen tittade dom på hunden som ser ut som "ska vi gå nån gång eller?"

Trodde inte min hund kunde vråla så, han har aldrig gjort det förr när det ringer på dörren. Men de andra gångerna var matte avslappnad och påklädd när det ringde på.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0