~s0me0ne~

att njuta av sin sista frihet när man har åkt på nåt skit, förmodligen blåskatarr.
Läkaren visste inte, det kunde vara det!

Hur ovanligt är det inte då, att jag ca en gång var femte år går till vc med nån krämpa och dom hittar inte nåt fel, det är konstigt och jag skuffas runt och ingen kan förklara felet.

Så är det ofta, den här gången inget undantag.
Jag går ju inte dit i tid och otid, utan enbart när jag känner att det är ohållbar situation jag hamnat i, det går inte över av sig själv.
Jaja, jag skulle väl få svar på Måndag om det var UVI eller kanske blåskatarr, inte säkert nåt av dom.
Men min tur hittar dom inget fel på provet.

Jag är van, men att ständigt vara kissnödig är jag inte van vid.

Och i morgon ska jag hämta monstret, får se hur roligt Repro tycker att det är när vi ska ha med oss henne hem.


Jag hittade den andra delen av tre i Sagan om Valhalla så nu är den komplett.
Nu när monstret dyker upp, då kan jag äntligen börja på serien, jag är ju lite petig och läser inte ettan innan jag har hela serien komplett.
Man vet ju aldrig hur länge det dröjer innan jag får ihop den.

Så nu ska det ommöbleras i vardagsrummet också.
Ut med bokhyllorna och in med en säng, ja en säng, bort med fåtöljen och gör om sängen till soffa.
Med möjlighet att få övernattningsbesök, man vet aldrig när det dyker upp nån galen liten tjej som vill sova över.
Pappa samlar ju på sig adoptivdöttrar lite här och var, och deras tillvaro är väl inte alltid så rolig, det är då dom trillar in hos oss.

Goungarna!

Jaha, jag hoppas allt går bra med mini och jobbet och Repro och och allt ni vet...