Ludna bäbisar!
Har jag pussat på idag! 
Schäfervalpar, pyttesmå.
Lät som smågrisar när dom skulle äta, och var söta som socker.
Jag kan förstå pappa som vägrade komma och titta på dom.
Han sa att de senaste två gångerna han bara skulle kika, så kom han hem med en hund!
Dom var underbara, 11 dagar gamla.
Satt med näsan i pälsen och bara njöt.
Trodde aldrig att jag skulle få gosa med dom små liven, men det var inga problem.
Och mamma Tigra var så stolt över dom.
Får se om man åker dit igen och pussar lite mer snart.
Tack för möjligheten mina vänner!
Schäfervalpar, pyttesmå.
Lät som smågrisar när dom skulle äta, och var söta som socker.
Jag kan förstå pappa som vägrade komma och titta på dom.
Han sa att de senaste två gångerna han bara skulle kika, så kom han hem med en hund!
Dom var underbara, 11 dagar gamla.
Satt med näsan i pälsen och bara njöt.
Trodde aldrig att jag skulle få gosa med dom små liven, men det var inga problem.
Och mamma Tigra var så stolt över dom.
Får se om man åker dit igen och pussar lite mer snart.
Tack för möjligheten mina vänner!
Julafton
Jag har bara tagit det lugnt och latat mig idag.
Klev ur sängen vid 10:20 ungefär.
Klev praktiskt taget direkt ner i badet,
ni vet, Midsommar och Julafton årets två dagar man ska bada på.
Sen hämtade pappa mig och vi åkte ut till Birsta en sväng.
Skulle in på ICA Maxi och handla några småprylar.
Men först åkte vi till Media Markt, där stötte vi på Herr T.
Han funderade vad vi gjorde där, äh vi kikar bara runt lite svarade pappa.
Men åk hem för fan det är julafton svarade han.
Sen gnällde han lite över att han var så hungrig, pappa undrade när han skulle sluta, kl 14 svarade Herr T.
Han skulle gå och leta efter lite frukt han kunde tugga på.
Vad skulle du vilja ha då säger pappa, hamburgare från Mac eller?
Jaa en cheeseburgare hade suttit bra nu svarar han.
Jaha sa pappa vi får väl åka och köpa en sån då åt dig.
Han flinade åt oss och önskade oss en God Jul och vi sa adjö.
Vi klev ut därifrån och åkte ner till Mac men det var stängt, vad konstigt tyckte jag, det är liksom Julafton.
Men vi skulle ju mot ICA så då kunde vi ju se efter om Max hade öppet, och döm om min förvåning det hade dom.
Så vi tog Max-Driven och köpte ett maxmål åt Herr T.
Vi åkte tillbaka och gick med drickan och påsen med hamburgare och kikade efter honom.
Han stod med två kollegor och pratade när pappa ger honom drickan och jag samtidigt ger gonom påsen.
Sa i kör "Mac D var stängt hoppas det duger med Max?"
Han såg ut som om vi kom ifrån Mars ungefär, han tappade hakan och stod helt stum och tittade på oss, sen kastade han sig över stripsen och log med hela ansiktet.
Kollegerna såg lika roliga ut, kunderna kommer med mat åt personalen.
Vi kände oss så nöjda, hade fått jäklas lite men samtidigt varit snälla.
Sen åkte vi hem, eller ja till firman då, samma sak egentligen.
Där öppnade jag några paket, fikade och drog sen på mig ytterkläderna för att promenera.
Mamma jag och vovven tog en skön promenad i motionsspåret, alldeles ensamma.
Hunden kunde vara lös hela vägen runt, han sprang omkring som ett tok och härjade med sina pinnar.
Så kul att se honom ha så roligt och trivas.
Sen tillbaka till firman så hunden kunde blogga lite om hans promenad.
Mamma ringde och sa att maten var färdig så då tågade pappa, jag och hunden upp dit och åt oss proppmätta.
Efter det var det paket som skulle öppnas.
Och nu sitter jag här, mätt och belåten.
Nöjd med dagen och tittar på Ett päron till farsa firar jul, samtidigt som jag bloggar och glor lite på internet.
Jag trivs bäst hemma i lugn och ro, precis som vanligt.
God Jul på er runt om i landet!
Telefon-elände!!!
Jävla helvetes telefon elände!!!
Plötsligt när jag skulle ringa mamma idag så knäppte telefonen bort samtalet.
Jag provar igen och det står då, nånting om fel och sen är det ingen service på telefonen.
Jag stänger av den och startar om den, knappar in pin-koden, och det står FEL PIN-KOD!!!
Hur fan kan det stå det?
Jag provar en gång till, och det står ett försök kvar.
Jag blir liiite vansinnig.
Testar en gång till och den låser sig.
Den kräver nu PUK-kod.
Jippi, var har jag det lilla plastkortet med puk-koden då?
Vänder upp och ner på kontoret, spottar och fräser så kunderna i hallen hukar sig lite diskret.
Ringer mamma från andra telefonen och fräser åt henne att komma omedelbart så jag får åka hem och kolla efter kortet där.
Men samtidigt vet jag att jag inte tagit hem nåt sånt.
Störtar ut i hallen, river upp skåpet jag har mina jackor och grejer i och vänder upp och ner på en liten plastback med papper och grejer i.
Föser omkring innehållet över hallmattan, fräser att tele2 ska minsann få sina fiskar varma om jag inte hittar mitt kort.
Hittar en liten lapp med puk-nr och en massa nuffror, tar ett djupt andetag och knappar in koden.
Trycker på ok och pustar ut då det står "hello sunshine" som välkomst-meddelande.
Känner mig verkligen på solskenshumör!
Jäligt tur för dom att det gick bra, vad sjutton menar telefonen och tele2 med att stressa mig så där dan innan julafton?
Jaja, God Jul på er då!
Plötsligt när jag skulle ringa mamma idag så knäppte telefonen bort samtalet.
Jag provar igen och det står då, nånting om fel och sen är det ingen service på telefonen.
Jag stänger av den och startar om den, knappar in pin-koden, och det står FEL PIN-KOD!!!
Hur fan kan det stå det?
Jag provar en gång till, och det står ett försök kvar.
Jag blir liiite vansinnig.
Testar en gång till och den låser sig.
Den kräver nu PUK-kod.
Jippi, var har jag det lilla plastkortet med puk-koden då?
Vänder upp och ner på kontoret, spottar och fräser så kunderna i hallen hukar sig lite diskret.
Ringer mamma från andra telefonen och fräser åt henne att komma omedelbart så jag får åka hem och kolla efter kortet där.
Men samtidigt vet jag att jag inte tagit hem nåt sånt.
Störtar ut i hallen, river upp skåpet jag har mina jackor och grejer i och vänder upp och ner på en liten plastback med papper och grejer i.
Föser omkring innehållet över hallmattan, fräser att tele2 ska minsann få sina fiskar varma om jag inte hittar mitt kort.
Hittar en liten lapp med puk-nr och en massa nuffror, tar ett djupt andetag och knappar in koden.
Trycker på ok och pustar ut då det står "hello sunshine" som välkomst-meddelande.
Känner mig verkligen på solskenshumör!
Jäligt tur för dom att det gick bra, vad sjutton menar telefonen och tele2 med att stressa mig så där dan innan julafton?
Jaja, God Jul på er då!
I natt jag drömde...
Jag drömde nåt knasigt i natt, var nog feberdrömmar pga förkylningen.
Jag drömde att min kompis Camilla och jag rymde från jobbet, julstress och allt, vi fick för oss att rida ut i naturen och sova under stjärnorna.
Men det är ju vinter, och!
Det fixar väl drömmarna lätt, för det var plötsligt sensommar och högt gräs, vi skulle rida ut i skogen och över ängarna på landet.
Problemet är att hon visar stolt upp två tjurar som vi ska rida på!
Jag stod bara och gapade, inte kan man rida på tjurar sa jag, jodå det var inga problem.
Dom stod sadlade och klara, så vi gav oss i väg.
Inga hundar, bara hon och jag och våra tjurar.
Vi red över en äng och in i skogen, efter en bit kom vi ut vid en strand.
Hon inser då att hennes pappa bor en bit upp ibland hyreshusen, så vi kliver av våra tjurar och ser hennes syster.
Hon blir jätteglad och bjuder in oss till deras pappas lägenhet, där bjuder dom oss på frusen risgrynsgröt på pinne, som en glass fast det var gröt.
Jag var förvirrad i drömmen till och med.
Sen gick vi ut och det såg lite annorlunda ut som det brukar i drömmar.
Vi vimsade omkring och det hände inte så mycket mer än att vi visste inte riktigt hur vi skulle ta oss hem, och vilket håll det låg åt.
Så vi ringde min mamma, hon kom och hämtade oss och vi åkte på smala strandpromenaden hemöver.
Sen vaknade jag!
Min första tanke var "tjurar med sadel och träns?"
Den andra tanken var "frusen gröt på pinne?"
Vart får hjärnan alla konsiga grejer ifrån, och hur kan den väva ihop så mycket tok?
Jag har feber/förkylnings svammel så nu är det dax att gå och sova, kanske drömma mer tok att skriva om.
Jag drömde att min kompis Camilla och jag rymde från jobbet, julstress och allt, vi fick för oss att rida ut i naturen och sova under stjärnorna.
Men det är ju vinter, och!
Det fixar väl drömmarna lätt, för det var plötsligt sensommar och högt gräs, vi skulle rida ut i skogen och över ängarna på landet.
Problemet är att hon visar stolt upp två tjurar som vi ska rida på!
Jag stod bara och gapade, inte kan man rida på tjurar sa jag, jodå det var inga problem.
Dom stod sadlade och klara, så vi gav oss i väg.
Inga hundar, bara hon och jag och våra tjurar.
Vi red över en äng och in i skogen, efter en bit kom vi ut vid en strand.
Hon inser då att hennes pappa bor en bit upp ibland hyreshusen, så vi kliver av våra tjurar och ser hennes syster.
Hon blir jätteglad och bjuder in oss till deras pappas lägenhet, där bjuder dom oss på frusen risgrynsgröt på pinne, som en glass fast det var gröt.
Jag var förvirrad i drömmen till och med.
Sen gick vi ut och det såg lite annorlunda ut som det brukar i drömmar.
Vi vimsade omkring och det hände inte så mycket mer än att vi visste inte riktigt hur vi skulle ta oss hem, och vilket håll det låg åt.
Så vi ringde min mamma, hon kom och hämtade oss och vi åkte på smala strandpromenaden hemöver.
Sen vaknade jag!
Min första tanke var "tjurar med sadel och träns?"
Den andra tanken var "frusen gröt på pinne?"
Vart får hjärnan alla konsiga grejer ifrån, och hur kan den väva ihop så mycket tok?
Jag har feber/förkylnings svammel så nu är det dax att gå och sova, kanske drömma mer tok att skriva om.
Ordet INTE!
Hur resonerar man när man säger att ordet INTE inte registreras av hjärnan?
På vuxendagiset (datorteket) för några år sedan så hjärntvättade lärarna oss i att inte använda ordet inte,
för hjärnan kunde inte registrera det ordet.
Utan sa man det ordet i en mening så blev det fel innebörd.
Om man sa exempelvis, "jag hoppas jag inte får en nitlott", så sa man egentligen "jag hoppas jag får en nitlott".
Allt man sa blev negativt för hjärnan registrerade automatiskt alla ord utom ordet inte, om man sa det på det sättet.
Man skulle omvandla meningen så den gick att säga utan det ordet, exempelvis,
"jag hoppas jag får en vinstlott istället för en nitlott" osv.
Så sa du "jag hoppas det inte händer en olycka när det är så halt", då menade du istället att du hoppades på det.
Det var rätt stressande, att gå omkring och försöka tänka om, att inte få säga eller tänka ordet inte.
Än idag sitter det där, formulera om meningen så ordet inte, inte finns med.
Men om det ordet INTE existerar i hjärnan, hur kan vi då säga och tänka det?
Hur kan vi då använda det jämt och ständigt, då borde vi väl inte vara kapabla att använda det?
Det borde helt enkelt inte existera, eller?
På vuxendagiset (datorteket) för några år sedan så hjärntvättade lärarna oss i att inte använda ordet inte,
för hjärnan kunde inte registrera det ordet.
Utan sa man det ordet i en mening så blev det fel innebörd.
Om man sa exempelvis, "jag hoppas jag inte får en nitlott", så sa man egentligen "jag hoppas jag får en nitlott".
Allt man sa blev negativt för hjärnan registrerade automatiskt alla ord utom ordet inte, om man sa det på det sättet.
Man skulle omvandla meningen så den gick att säga utan det ordet, exempelvis,
"jag hoppas jag får en vinstlott istället för en nitlott" osv.
Så sa du "jag hoppas det inte händer en olycka när det är så halt", då menade du istället att du hoppades på det.
Det var rätt stressande, att gå omkring och försöka tänka om, att inte få säga eller tänka ordet inte.
Än idag sitter det där, formulera om meningen så ordet inte, inte finns med.
Men om det ordet INTE existerar i hjärnan, hur kan vi då säga och tänka det?
Hur kan vi då använda det jämt och ständigt, då borde vi väl inte vara kapabla att använda det?
Det borde helt enkelt inte existera, eller?
Kråkskutt
Jag skrattar fortfarande åt min krumilur jag gjorde på promenaden idag.
Jag går vid vägkanten med hunden, halkar med ena foten, känner att jag håller på att tappa balansen, och kommer att ramla.
Ville inte ramla ut i vägen med tanke på att det precis kommer en bil farandes mot oss.
Så reaktionen var helt enkelt, hoppa upp i luften!
Jag vet inte vart jag fick det ifrån, men jag gjorde ett litet krumbuktskutt.
Jag var ju halvvägs ner i momentet att ramla, men vägrade att göra det, pga att jag skulle landa framför bilen.
Så ena benet utsträckt, halvvägs ner med handen mot marken hoppar jag upp i luften som en skadad kråka. och landar på en snöfläck och återfår balansen.
Sen att jag höll på att skrämma slag på mamma och kompisen det var ju bara extra roligt, speciellet att mamma sa åt mig att sluta med såna dumheter som att hoppa omkring på vägen.
Jag gjorde det ju inte med flit, det bara kom naturligt.
Jag skrattade säkert i 100 meter efter vägen, tappade andan av allt skrattande.
Mitt i alltihopa konstaterar jag att "vilken tur att inte Camilla var med!"
Hon hade terrat mig för all framtid över mitt kråkhopp.
Varifrån kommer reaktioner som min?
Jag känner mig som ett tok ibland, duckar för ljud, parerar rörelser från folk som sträcker sig efter mig, hundar som hoppar missar ofta för jag vrider mig automatiskt i knepiga vinklar.
Men vad sjutton var det som fick mig att inse, jag kommer ramla framför bilen om jag inte gör nåt, och då kommer hoppet från ingenstans.
Helt galet trött är jag, så jag skrattar fortfarande åt den krumiluren.
JAGÄRINTEGALENJAGÄRINTEGALENJAGÄRINTEGALEN
Jag går vid vägkanten med hunden, halkar med ena foten, känner att jag håller på att tappa balansen, och kommer att ramla.
Ville inte ramla ut i vägen med tanke på att det precis kommer en bil farandes mot oss.
Så reaktionen var helt enkelt, hoppa upp i luften!
Jag vet inte vart jag fick det ifrån, men jag gjorde ett litet krumbuktskutt.
Jag var ju halvvägs ner i momentet att ramla, men vägrade att göra det, pga att jag skulle landa framför bilen.
Så ena benet utsträckt, halvvägs ner med handen mot marken hoppar jag upp i luften som en skadad kråka. och landar på en snöfläck och återfår balansen.
Sen att jag höll på att skrämma slag på mamma och kompisen det var ju bara extra roligt, speciellet att mamma sa åt mig att sluta med såna dumheter som att hoppa omkring på vägen.
Jag gjorde det ju inte med flit, det bara kom naturligt.
Jag skrattade säkert i 100 meter efter vägen, tappade andan av allt skrattande.
Mitt i alltihopa konstaterar jag att "vilken tur att inte Camilla var med!"
Hon hade terrat mig för all framtid över mitt kråkhopp.
Varifrån kommer reaktioner som min?
Jag känner mig som ett tok ibland, duckar för ljud, parerar rörelser från folk som sträcker sig efter mig, hundar som hoppar missar ofta för jag vrider mig automatiskt i knepiga vinklar.
Men vad sjutton var det som fick mig att inse, jag kommer ramla framför bilen om jag inte gör nåt, och då kommer hoppet från ingenstans.
Helt galet trött är jag, så jag skrattar fortfarande åt den krumiluren.
JAGÄRINTEGALENJAGÄRINTEGALENJAGÄRINTEGALENJulstress?
Ja vad tror ni, har julstressen satt in eller?
Plötsligt när jag sitter i fotöljen rycker jag till och tänker "shit jag har inte säkerhetsbältet på mig".
Är det så att jag är lite utarbetad och stressad?
Kanske liiite va?
Dessutom är det riktigt illa med bihålorna nu, men har dom öppet på vårdcentralerna vid 19 på kvällen?
Det är då jag äntligen är ledig på kvällarna.
Och nästa person som pluttinuttar om hur roligt det är med jul, den åker på spö.
Vem fan har tid att pynta och göra knäck och åka och handla julklappar?
Det skulle jag nog kunna om folk kunde använda hjärnan och fixa sina julklappar från oss i Oktober.
VAARFÖR i December, det är ju inte så att vi har pyntat och öppet enbart i November och December, vi har faktiskt öppet hela året.
Jag hinner ingenting pga kunderna ska måsta vara ute i sista minuten var eviga jävla år.
Nästa år tar jag inte mot beställningar i December, PUNKT!!!
Har dom inte vett att göra saker tidigare kan dom vara utan.
Ät skit och dö, är min kommentar när nån gafflar om den jävla trevliga julen man aldrig hinner njuta av.
Plötsligt när jag sitter i fotöljen rycker jag till och tänker "shit jag har inte säkerhetsbältet på mig".
Är det så att jag är lite utarbetad och stressad?
Kanske liiite va?
Dessutom är det riktigt illa med bihålorna nu, men har dom öppet på vårdcentralerna vid 19 på kvällen?
Det är då jag äntligen är ledig på kvällarna.
Och nästa person som pluttinuttar om hur roligt det är med jul, den åker på spö.
Vem fan har tid att pynta och göra knäck och åka och handla julklappar?
Det skulle jag nog kunna om folk kunde använda hjärnan och fixa sina julklappar från oss i Oktober.
VAARFÖR i December, det är ju inte så att vi har pyntat och öppet enbart i November och December, vi har faktiskt öppet hela året.
Jag hinner ingenting pga kunderna ska måsta vara ute i sista minuten var eviga jävla år.
Nästa år tar jag inte mot beställningar i December, PUNKT!!!
Har dom inte vett att göra saker tidigare kan dom vara utan.
Ät skit och dö, är min kommentar när nån gafflar om den jävla trevliga julen man aldrig hinner njuta av.
Otroliga djur
Fan!
Hur illa är det på en skala när man har värk i armen, pga två orsaker att välja på.
Jag vet inte vilket av alternativen som är problemet.
Jag vet inte vilket av alternativen som är problemet.
1. kyla, har blivit kall om armen när jag har den på skrivbordet och sitter vid datorn.
2. Musarm
Jag har värk i armen, misstänker att det är för att bordet är kallt och jag har väldigt köldkänslig kropp.
Men det kan även bero på att jag ständigt sitter vid datorn och glor på det infernaliska internet också.
Snacka om beroendeframkallande.
Nåja, lite får man väl stå ut med.
Hittade en sida där man gör små blinkande grejer och glittrig text och liknande.
Också beroendeframkallande.
Kan tv bli mer tråkigt en lördagkväll? Det finns ju för sjutton ingenting att kolla på.
*knatar in på glittersidan*
Men det kan även bero på att jag ständigt sitter vid datorn och glor på det infernaliska internet också.
Snacka om beroendeframkallande.
Nåja, lite får man väl stå ut med.
Hittade en sida där man gör små blinkande grejer och glittrig text och liknande.
Också beroendeframkallande.
Kan tv bli mer tråkigt en lördagkväll? Det finns ju för sjutton ingenting att kolla på.
*knatar in på glittersidan*
Liite trött då!
Hur trött är man på en skala om man håller på att hälla torrfodret åt hunden i hans vattenskål?
Eller försöker lägga locket till fodertunnan och få det att passa på matskålen man nyss fyllt på?
Det är för mycket stress!!!
Det är det enda jag har att säga just nu!!!
*går i ide tills julens stress är över*
Eller försöker lägga locket till fodertunnan och få det att passa på matskålen man nyss fyllt på?
Det är för mycket stress!!!
Det är det enda jag har att säga just nu!!!
*går i ide tills julens stress är över*
Helvete vilken smäll!!!
Jag skulle göra mig i ordning inför sängläge, gullar lite med hunden som ligger på sängen och är söt.
Kliver runt hörnet ut i hallen, mot badrummet, sticker in handen och trycker på lysknappen.
KABOOOOOM!!!
En smäll som ekade genom huset och gnistor som for.
Helsike vad rädd jag blev, dessutom blev det kolsvart i hela lägenheten.
Smyger in i sovrummet och fipplar med telefonen för att få lite lyse, hittar ficklampan och tittar på hunden som ser ut som "VAAAD GÖR DU???" men ligger kvar på sängen.
Börjar meka med lådan på väggen i hallen och hittar en liten flärp som hade trillat ner, petade upp den och "varde ljus sade matte".
Sen började jakten på ny glödlampa. Yeees, det var ju kul, varför stoppar man tillbaka trasig lampor i förpackningen och ställer in den i skåpet?
Ett gott råd, ha kvar lampprylen/kåpan på glödlampan även om det är jobbigt att få dit den när man ska byta.
Annars blir det massa damm på glödlampan och då kan det säga
KABOOOOM och flyga gnistor av dammet.
Kliver runt hörnet ut i hallen, mot badrummet, sticker in handen och trycker på lysknappen.
KABOOOOOM!!!
En smäll som ekade genom huset och gnistor som for.
Helsike vad rädd jag blev, dessutom blev det kolsvart i hela lägenheten.
Smyger in i sovrummet och fipplar med telefonen för att få lite lyse, hittar ficklampan och tittar på hunden som ser ut som "VAAAD GÖR DU???" men ligger kvar på sängen.
Börjar meka med lådan på väggen i hallen och hittar en liten flärp som hade trillat ner, petade upp den och "varde ljus sade matte".
Sen började jakten på ny glödlampa. Yeees, det var ju kul, varför stoppar man tillbaka trasig lampor i förpackningen och ställer in den i skåpet?
Ett gott råd, ha kvar lampprylen/kåpan på glödlampan även om det är jobbigt att få dit den när man ska byta.
Annars blir det massa damm på glödlampan och då kan det säga
KABOOOOM och flyga gnistor av dammet.
Skitbra klippning eller inte!
Jag tror inte nån skulle vara nöjd med den klippningen, det var ojämt överallt och färg kvar i hårbotten lite här och var.
Sen såg jag inte klok ut bak i nacken, där kan man säga ojämt.
Ignorera den kassa kvalitén, det är inte lätt att knäppa själv.
På ena sidan är håret kort och på andra följer det med upp om jag drar handen där.
Jag vet inte vad jag ska säga, dessutom var det mer än 1 cm skillnad på hårets längd fram, hade två snibbar som hängde ner vid sidan av ansiktet, men på ena sidan var den mer än 1 cm längre.
Dom klippte jag av skälv så det blev jämnare.
Jisses, är väl allt jag kan säga.
Sen såg jag inte klok ut bak i nacken, där kan man säga ojämt.
Ignorera den kassa kvalitén, det är inte lätt att knäppa själv.
På ena sidan är håret kort och på andra följer det med upp om jag drar handen där.
Jag vet inte vad jag ska säga, dessutom var det mer än 1 cm skillnad på hårets längd fram, hade två snibbar som hängde ner vid sidan av ansiktet, men på ena sidan var den mer än 1 cm längre.
Dom klippte jag av skälv så det blev jämnare.
Jisses, är väl allt jag kan säga.
Vetnivetnivetni???
JAg såg en stor fin räv på ödetomten bredvid huset när jag skulle hem.
Den gick på det upplysta området och sen ner mot mitt hus över gräsmattan.
Jag stod uppe vid huset och tittade på den, den lade sig i snön och kliade sig och rotade omkring i marken.
Inte det minsta rädd för bilar och ljud omkring den.
Jag stod där en bra stund och den gick närmare och närmare, den var til slut ca 20 meter ifrån mig.
Så otroligt fin, det blev lite upplyst från garaget nedanför tomten när en bil åkte förbi.
Jag har aldrig varit så nära en räv förr, bara sett dom från bilen när dom springer över vägen flera hundra meter bort.
Så min kväll blev lite kul, det hade ju aldrig gått om inte pappa hade fått ta hunden ikväll.
Det känns som det var ödet på nåt sätt.
Han har inte haft hunden sen i Juni och jag ber honom ta honom ikväll för jag är så trött.
Och då får jag chansen att se en räv på nära håll.
*myyyyser*
Ses senare. Nu sk jag äta.
Den gick på det upplysta området och sen ner mot mitt hus över gräsmattan.
Jag stod uppe vid huset och tittade på den, den lade sig i snön och kliade sig och rotade omkring i marken.
Inte det minsta rädd för bilar och ljud omkring den.
Jag stod där en bra stund och den gick närmare och närmare, den var til slut ca 20 meter ifrån mig.
Så otroligt fin, det blev lite upplyst från garaget nedanför tomten när en bil åkte förbi.
Jag har aldrig varit så nära en räv förr, bara sett dom från bilen när dom springer över vägen flera hundra meter bort.
Så min kväll blev lite kul, det hade ju aldrig gått om inte pappa hade fått ta hunden ikväll.
Det känns som det var ödet på nåt sätt.
Han har inte haft hunden sen i Juni och jag ber honom ta honom ikväll för jag är så trött.
Och då får jag chansen att se en räv på nära håll.
*myyyyser*
Ses senare. Nu sk jag äta.
Lördag sköna Lördag!
Åhh vad underbart!
Vovven och jag sov till kl 11 nästan.
Låg och slöade och filosoferade över meningen med bokhyllorna i sovrummet.
Måste röja bort lite böcker.
Idag tar vi det lugnt, mamma får komma hit så går vi i spåret ovanför mitt område.
Vovven ligger och sover på sängen, där har han slöat sen vi var ute vid elva och busade lite.
Underbara hund!
Sen får vi väl se vad som händer, jag orkar inte med så mycket idag känner jag.
Har tvättstuga kl 18. bläääää!!!
Sitter desssutom och föser över filer, bilder och grejer till andra gamla datorn, har ju inget bränningsprogram i min nya.
Och jag är fanatisk med att bränna mina bilder på cd, man vet aldrig vad som händer. Rätt som det är står du där med 2 års samlande av bilder i datorn och enbart där, och vips så har du trojanen Sture som sabbar allt för dig.
Bränn dina bilder på cd!
Enkelt billigt och vettigt!
Om man har ett brännarprogram vill säga.
C YA later!
Vovven och jag sov till kl 11 nästan.
Låg och slöade och filosoferade över meningen med bokhyllorna i sovrummet.
Måste röja bort lite böcker.
Idag tar vi det lugnt, mamma får komma hit så går vi i spåret ovanför mitt område.
Vovven ligger och sover på sängen, där har han slöat sen vi var ute vid elva och busade lite.
Underbara hund!
Sen får vi väl se vad som händer, jag orkar inte med så mycket idag känner jag.
Har tvättstuga kl 18. bläääää!!!
Sitter desssutom och föser över filer, bilder och grejer till andra gamla datorn, har ju inget bränningsprogram i min nya.
Och jag är fanatisk med att bränna mina bilder på cd, man vet aldrig vad som händer. Rätt som det är står du där med 2 års samlande av bilder i datorn och enbart där, och vips så har du trojanen Sture som sabbar allt för dig.
Bränn dina bilder på cd!
Enkelt billigt och vettigt!
Om man har ett brännarprogram vill säga.
C YA later!
Men hur trött kan man vara?
Jag är så trött att jag knappt orkar sitta upprätt på stolen!
Tack och lov för att det är Fredag, jag skulle inte orka en dag till.
Jag vill bara sova i en vecka, vakna utvilad och pigg och fräsch.
Tack och lov för att det är Fredag, jag skulle inte orka en dag till.
Jag vill bara sova i en vecka, vakna utvilad och pigg och fräsch.
Freeeeeedag, äntligen!!!
Phuuu!!!
Fredag.
Måtte den gå fort dagen.
Fredag.
Måtte den gå fort dagen.
En rekommendation
Stoppa inte in fingret i munnen på hunden för att göra det svårare att få tag i godisen när ni möter hundar.
Det gör ont!
Det bultar, svullnar och blir obrukbart!
Bara en liten rekommendation till er med kaxiga kräk i kopplet.
Det gör ont!
Det bultar, svullnar och blir obrukbart!
Bara en liten rekommendation till er med kaxiga kräk i kopplet.
Måndag igen!
Jag tror att den där smulpajen satte sig på hjärnan, för nu kan jag inte sluta tänka på smulpaj.
Jag måste göra fler, för det var ju så himla enkelt, och så otroooligt gott.
Smulpaj smulpaj smulpaj
Jag måste göra fler, för det var ju så himla enkelt, och så otroooligt gott.
Smulpaj smulpaj smulpaj
Måndag!
Smulpaj!!!
Man ska inte få infall och lova saker!
Som exempelvis, smulpaj.
Jag hade rena cirkusen i köket i förmiddags.
Glömde kokboken med favoritreceptet på jobbet naturligtvis.
Hittade recept på nätet, står och blandar och grejar och inser, "brukar jag ha mjöl i?"
Funderar och kommer fram till att nä det brukar jag inte.
Jaja fram med nästa bunke, jag hittade tre stycken ouppackade i skåpet.
Dom är sen jag flyttade in för fem år sedan.
Börjar om och, och tänker, "det kanske blir gott med lite mjöl i ändå".
Kommer på att jag glömt att smöra formarna, kastar mig över det och inser att dom står på en plåt som står på den heta spisen. Så det jobbet var ju i onödan.
Fortsätter greja och konstaterar att jag måste göra mer, fixar och donar och tillslut står dom i ugnen.
Går till vardagsrummet och ringer, skriker mitt i "pajernaaaa!!!"
Rusar in i köket och slänger nästan på i örat på stackarn jag pratade med.
Pajerna såg ialla fall goda ut, lite söta blev dom ju eftersom jag använde mig av persikor i sockerlag.
Åker iväg och besöker vänner med pajerna inpackad i folie, fixar och donar med vaniljsås till och inser att jag kanske överdrev liiite med mängden.
Vräker i mig en liten paj med massa vaniljsås, och håller på att dö!
Ella likaså, vi har paj upp till näsan, och ska promenera med hundarna.
*svimma*
Det gick ju bra, men vi var fortfarande kräkmätta när vi kom hem igen.
I morgon blir det definitivt ingen paj!
Nu dröjer det några år innan jag gör en sån igen.
Disken får jag ta hand om imorgon, alldeles för trött för att överhuvudtaget tänka på den ens.
Sen höll jag på att dö när jag kom hem och kände "pajstanken" i hela lägenheten.
Ses imorgon, efter disken.
Som exempelvis, smulpaj.
Jag hade rena cirkusen i köket i förmiddags.
Glömde kokboken med favoritreceptet på jobbet naturligtvis.
Hittade recept på nätet, står och blandar och grejar och inser, "brukar jag ha mjöl i?"
Funderar och kommer fram till att nä det brukar jag inte.
Jaja fram med nästa bunke, jag hittade tre stycken ouppackade i skåpet.
Dom är sen jag flyttade in för fem år sedan.
Börjar om och, och tänker, "det kanske blir gott med lite mjöl i ändå".
Kommer på att jag glömt att smöra formarna, kastar mig över det och inser att dom står på en plåt som står på den heta spisen. Så det jobbet var ju i onödan.
Fortsätter greja och konstaterar att jag måste göra mer, fixar och donar och tillslut står dom i ugnen.
Går till vardagsrummet och ringer, skriker mitt i "pajernaaaa!!!"
Rusar in i köket och slänger nästan på i örat på stackarn jag pratade med.
Pajerna såg ialla fall goda ut, lite söta blev dom ju eftersom jag använde mig av persikor i sockerlag.
Åker iväg och besöker vänner med pajerna inpackad i folie, fixar och donar med vaniljsås till och inser att jag kanske överdrev liiite med mängden.
Vräker i mig en liten paj med massa vaniljsås, och håller på att dö!
Ella likaså, vi har paj upp till näsan, och ska promenera med hundarna.
*svimma*
Det gick ju bra, men vi var fortfarande kräkmätta när vi kom hem igen.
I morgon blir det definitivt ingen paj!
Nu dröjer det några år innan jag gör en sån igen.
Disken får jag ta hand om imorgon, alldeles för trött för att överhuvudtaget tänka på den ens.
Sen höll jag på att dö när jag kom hem och kände "pajstanken" i hela lägenheten.
Ses imorgon, efter disken.
