~s0me0ne~

En sån vaknade jag av idag.
Min kära lilla hund gav mig en rejäl smällkyss med tillhörande ljud på halsen imorse.

Hon låg i sängen den lilla skurken, hade myglat sig upp där under natten när matte sov och vid tio i nio då var det dags att vakna tyckte hon.
Hon slängde sig över mig och gav mig en ordentlig slick på halsen samtidigt som hon gjorde gäspljud så det blev en smällkyss på halsen.
Moaah-smack!!!

Sötaste hunden i stan.
Igår satte hon sig bakom mig när vi var ute på gräsmattan, och lutade hakan på min axel och bara satt och myste.
Hon är underbar.

Repro har ju aldrig varit gosig han tyvärr, matte har fått tvinga till sig kramar och pussat på honom under protester.
Nu har han väl mer eller mindre gett upp och låter sig bli kramad och pussad på utan att gå iväg.
Lillplutten min.


Jag har kommit igång med träning av liten fis igen, systeryster Luna med matte bor ju i stan så vi ska börja träna ihop när vi får tid, och jag har även kompis C som hjälper mig.

Jag tror att jag kommer att kunna få en väldigt lydig och fin hund med bra kontakt bara jag anstränger mig.
Är ju nybörjare på detta, men nu känns det roligt när man ser framgångarna på korta stunder.
Hon lärde sig vacker tass på ett par minuter, och nu när jag ber henne ligga så viftar hon lite med tassen och ser ut som "det räcker väl om jag vinkar lite".

Annars har jag inte gjort så mycket, det är bara vila så mycket som möjligt.
Jag donar omkring hemma lite, köpte hylla till vardagsrummet för 200:- färdigmonterad med liten flisa som var borta.
Fynd på IKEA ni vet, slipper jag skruva ihop skiten själv.

Snart blir jag lite äldre också, åker till stugan och firar 33 med tårta som mormor gjort.
Blir väl lite vinpimplande och grillat också, hoppas det blir bra väder, åtminstone uppehåll tack.

Repro har varit till Veterinärhuset och dragit tänder, han hade ne som satt lös i underkäken, den har han haft trasig och ful länge men nu var den lös.
Så vi fick lämna honom på morgonen och skulle en få hämta honom lite senare, det skulle inte ta så lång stund, han skulle bara få lugnande.

Halv ett ringde jag och var i upplösningstillstånd, lunchstängt på telefonen till kl 13 sa dom då.
13:02 ringde jag igen, samma svar!
Mer och mer hysterisk och fräsig.
Ringde säkert 10 gånger och tio i två då kopplade dom in telefonen, jag gastade sköterskan i örat att hon skulle ta reda på om min hund levde.
Hon gick iväg och kom tillbaka efter en stund med besked att han mådde bra och att vi kunde hämta honom om en timme, en timme gastade jag, sen frågade jag även om dom var rädd om livet på kliniken, och vad menade dom med att ha telefonen avstängd i nästan en timme över tiden.
Hon fnissade åt mig när jag sa att jag var hysterisk och i upplösningstillstånd och dom var nära döden när dom inte svarat i telefonen.


Han mår ialla fall bra, men dom hade fått söva honom, och det var första gången.
Min lilla bäbis!

En ilsken matte i uppror det är inte att leka med även om man väger under 50 strecket.

Jag har köpt en tik!

Vet ni vad det innebär?
Jo att dom löper!
Och vem löper med hundarna?
Jo jag!


Jag löpte i kapp med kompisens två hundar och även om jag nyss haft grejerna så löpte nån av dom då kunde jag göra det också i flera veckor.
Skitkul!
Jag var så glad när hon kastrerade dom så jag slapp det eländet 4 gånger per år.
Och vad gör jag, jo jag går och skaffar mig en tik själv.


Jag tror vi får kastrera mig den här gången.
Det här kommer bli jobbigt.
Hur fanken kan man löpa ikapp med en hund?
Jag måste ju vara jordens mest underliga människa.

För att jag aldrig uppdaterar bloggen.
Men man ska ha tid och energi också.
Jag håller på att trilla omkull av trötthet igen.

Hela tillvaron är åt skogen, ingen semester, jobba jämt, hundar som kräver massa på kvällarna, lägenhet som kräver uppmärksamhet i form av städning och diskning.
Listan kan göras lååång.

Men jag har ju ialla fall hunnit med annat än bara vara på firman.
Till priset av mindre sömn än vanligt, yaaaay, men vad gör man inte för att få se nåt annat?

Jag har varit i min morbrors sommarstuga varje helg sen midsommar, med hundarna, vilket betyder sova lite och ingenting eftersom vi inte är hemma det är massa ljud som fisen gruffar över.
Det är total dagsljus trots persienner och rullgardin, hur sjutton klarar man av att sova utan mörkläggningsgardiner i Norrland?
Det var som att sova mitt på dagen när kl var 2 på natten!

Jo jag är född och uppvuxen i Norrland, men de senaste åren har jag haft svarta tjocka gardiner som täcker hela fönsterväggen.
Jag förstår att folk har svårt att sova när dom kommer uppåt i landet.


Ena veckan var det Gatufesten i våran stad, det innebär fylla och fest i ca 9 dar eller mer.
Jag och min kompis C var ner en sväng på Tisdagen, vi åkte ner vid strax efter kl 15 och var hemma vid 19:30.
Då var vi så fulla och glada att vi knappt kunde gå eller stå rakt.
Men kul som fan hade vi.

Man ska ha kul speciellt som det var 26 grader varmt inne i stan och solen strålade.
Vi njöt av livet, för hela året kanske.

Försökte ge mig på att städa rövarkulan idag.
Dammsugaren protesterade över allt hundhår den skulle suga upp, den slängde sig omkull och vägrade göra som jag sa.
Tvingade upp den igen och fortsatte, efter eett litet tag var det samma visa igen, slängde sig ner på sidan och vägrade.
Jag försökte förklara att med tanke på hur sällan den blev använd så skulle den inte protestera så starkt, till slut gav den upp och följde snällt med mig genom varje rum.
Jag klappade lite på den och gav den beröm, så den inte skulle bli lika putt nästa gång tänkte jag.


I helgen ska jag städa vidare är det tänkt, jag har en miljon prylar liggande på alla ytor, dom är egentligen aldrig använda så varför inte bara hiva in dom i klädkammaren tills vidare?!
Vi ska en sväng till Klingsta är det sagt också, det får bli på Söndag, då är hundarna trötta och nöjda när jag ska ha dom på kvällen.


Så kvällen fortsätter väl med planering av städning och ommöblering på hyllor och släpning av kartonger ner till förrådet.
Det tragiska är att jag får jättemycket motion av att släpa grejer till förrådet, för det ligger två trappor ner, två trappuppgångar bort och sen ner för ännu en trapp, och sen tillbaka en halv km i ännu en korridor.
Gå den vändan några gånger och du har knatat ett par km.


Jag är trött, det var nåt nytt va?
Jag har ialla fall fått sovmorgon nu i tre dar, så jag är liiite piggare.

Hoppas min sommarvärme återkommer snart, för detta eviga regnande och 12 grader, det får mitt humör att sjunka lika snabbt som en gråsten i vattemassorna.

Ha det så ses vi nästa gång jag får ett ryck och orkar uppdatera.

Det är 25 grader varmt i mitt sovrum, klockan är 20:46.
Och jag har säkert lika varmt i vardagsrummet där jag sitter och slöar.
Problemet är: jag tycker det är lite kyligt!


Alla andra håller på att dö av värmeslag under dagarna i värmen och solens gassande strålar.
Jag njuter och suger åt mig värmen och ljuset.

Ni får ju faktiskt tänka på att det är ca 20 såna här dagar MAX per år, med strålande sol, klarblå molnfri himmel och över 25 strecket på termometern.
Resten av tiden är det kallt, regningt, mulet, eller SNÖ vilket jag med nöje skulle slippa.
Jag bor nog på fel breddgrad, jag klarar inte av kyla.

Hade jag inte varit så hemmabunden och vill vara nära min släkt och familj, ja då hade jag nog bott nånstans där det är soligt och över 25 grader varje dag.

Nu får jag nöja mig med dessa få tillfällen.

Njut av livet medans ni kan, ta vara på solen ni som inte lider, den är så sällan på besök.

Jag har lånat ut lillfisen till min morbror, och han tycker hon är underbar.
Får se om vi får igen henne!


Hon är rätt charmig.

Vi tillbringade förra helgen ett par dar i hans stuga.
Men pappa var hemma hos sin lilla general och då fick han ha Repro hos sig.
Det är inte lätt att vara Lilla Fridolf, att inte få göra som man vill vid 55 års ålder, utan bli styrd av en snorunge på 23.
Men det är som man väljer själv det.
Man kan ju faktiskt ringa polisen och säga att man blir trackasserad och be om besöksförbud om inget annat funkar att bli av med henne och man inte får vara ifred.


Vi hade så kul i stugan, och lillfisen älskade det stället.
Att få vara ute hela dagarna och bara busa och bada i ån med Ragge.
Tjohooo!

I går ringde min morbror och frågade om han fick låna lillfisen i några dar.

Han och Ragge tyckte det var tråkigt utan henne.
Så nu ska vi åka dit till helgen och vara där jag och mamma och Repro, vi tar väl med oss fisen hem på söndag.
Jag går nog och funderar på hur jag ska lyckas fixa Ragge och Repro själv.
Morbror min har ingen riktig auktoritet över sin hund, det är ju första hunden han äger.
Och min hund blir lite kaxig när det är matte som är med och bestämmer.
Jag har packat stora väskan med bandage, blodstillande vadd, smärtstillande, alsolösning mm mm mm.

Hoppas det blir bra och jag kan slappna av lite ialla fall.
Det skulle bli väldigt varmt och soligt ialla fall.


Pratade med min morbror just precis och han talade om att lillfisen hade varit så duktig, hon hade hjälpt till att rensa nere vid ån.
Det låg en hel samling med pinnar och skräp på kanten som hon släpat upp ur ån, medans han röjt undan höggräset.
Hon älskar ju att bada den lilla token, så hon hade väl superskoj med att plocka upp sjunkna pinnar från botten hon.
Gullungen, 6 månader är den lilla tokstollen och har redan så mycket hyss för sig.


Ses när jag har uppdaterat bildsidorna.
Har lite över 100 bilder att beskära och fixa ramar på.

Jag skojar inte!

Brandlarmet gick för en stund sen, branddörren smackade igen med en smäll och sen började ringandet.
Jag gick ut och kände på dörren och gläntade på den, ingen rök eller eld.
Gick in igen, granntjejen ringde på och vi gick iväg genom korridoren till nästa, ingen rök eller eld där heller.

Huset är väldigt långt, från A till G, 7 portar och en lååång korridor genom hela huset med branddörrar.

Jag talade om för tjejen att folk är korkad och röker ibland i korridorerna och då går larmet.
Hon gick in och ringde 112 för att höra efter om nån ringt.
Jag gick nyss ut och konstaterar att det är ambulans, polis och brandkår i början på huset!

Det var inget falskt alarm.
Vet inte vad som hänt, men det luktar lite rök och dom pysslar om nån längre bort, vill inte ta med hundarna dit och vara nyfiken.

Fick just uppdatering, det var torrkokning och en person har förts till sjukhus.
Hur ska man kunna somna nu då, lite uppjagad och redo att springa ut med hundarna som man blev. Tog ut dom ändå, fler var ute och vankade utanför huset.
Tur det inte var allvarligare än så, otäckt, speciellt vid den här tiden på kvällen. Man blir lite nojjig över att man sover hårt och inte hör det, jag tror inte det hörs längre upp i trappen, för det var nästan ingen som reagerade över att brandlarmet gick.

Det var kvällens nyheter från mig.
Sov gott!

                                                                                                          

Jag är alldeles förstörd, kroppen är i uppror.
Jag hann inte ens säga hejdå och pussa på dom.
"morfar" öppnade dörren och släppte in Repro i baksätet och Leona i bakluckan med mamma Tigra.
Repro la sig till rätta han och såg så nöjd ut.
Som om han har åkt med dom hundra gånger och inte första eller andra.

Jag trodde jag skulle få ha dom kvar till eftermiddagen, det var jag inställd på, och så kommer dom vid lunch!


Om jag är så här upprörd över att lämna ifrån mig mina hundar till nån jag verkligen tycker om och litar på, hur skulle det då gå att lämna till ex en okänd.
Jag begriper inte hur folk kan helt plötsligt bara sälja sin familjemedlem som dom haft i kanske sex år, och inte ens bry sig nämnvärt om det.
Lämna ifrån sig sin älskade hund till nån för man inte har tid eller ork, en vuxen hund som man haft sen valp.

Det skär i hjärtat att inte ha dom runt fötterna resten av dan.
Men så nöjd som dom var dom små grisarna, så lär dom nog inte sakna mig!

Det känns i alla fall bra att veta att dom trivs och känner sig hemma hos "mormor och morfar".
Det kommer nog gå bra.
Det är bara ett mattehjärta som blöder lite över saknaden, jag får ju vänta ända tills i morgon eftermiddag på att se dom igen.

Jag håller på att slita ut mig igen nu.
Jag är trött in i själen, jag sover dåligt pga stress och tidiga mornar jämt.
När jag sover drömmer jag hela tiden, massa konstiga och stressande drömmar, jag letar saker  måste göra något och vägen dit är kantad med hinder.
Jag slappnar inte av när jag sover och vaknar därför totalt utmattad och galet trött.

Jag funderar på hur sommaren kommer bli, hur länge jag orkar.

Jag passade ialla fall på att njuta rejält av värmen som var i helgen.
Jag led med Repro som mådde jättedåligt i värmen, han åt massa gräs och sprang ut med jämna mellanrum för att kräkas, vilket gick över med lite saftigt grönt gräs.

Jag hänger ihop i en skör tråd just nu, och jag ser inte fram emot helgen, den kommer bli så otroligt jobbig.
Vi ska var i två dagar på en kattutställning, från morgon till halv sen eftermiddag.
Lördagen stänger den kl 18, men tro mig, jag stannar inte tills dess.
För vi har även Söndagen att sitta där och vara pigga och glada.
Dessutom kommer Söndagen bli intressant, för Repro ska vara med inne i hallen bland 600 katter.


Senast idag försökte han dra omkull matte när en katt tänkte korsa vår väg.
Jag fattar inte hur jag lyckas hålla mig kvar på benen när han gör en "kasta sig fram allt vad han kan i kopplet manöver" och dessutom när jag har full koncentration på lillfisen som just bitit i halsbandet och blöder i munnen i såret efter operationen.
Hon satte dessutom in all kraft och kastade sig också fram i kopplet.
Jag väger 48-49 kg och lillfisen väger 23 Repro väger ca 33-34 tror jag.
Dom väger mer än mig tillsammans, och när dom kastar sig fram när jag inte är beredd alls, då blir jag häpen själv över att jag står kvar.
Jag har aldrig åkt omkull när jag varit ute med Repro eller nån av hundarna samtidigt.
Okej snubblat på dom och rasat i backen har väl hänt, men det är ju oftast när dom har fått fnatt och jag står mitt i deras framfart och tokryck.
Då far man ihop som en liten skräphög.

Ja ja livet går väl vidare.
Bara i lite mindre hastighet, jag hasar  fram och svarar väl "goddag yxskaft" men då vet ni varför ialla fall.

Miii lööööv it!
Fast jag lider med de som inte klarar det och mår dåligt.
Jag mår som bäst samtidigt som andra mår som sämst.
Det har varit nästan 30 grader idag!
29 grader i skuggan!
Igår var det lite kyligt, soligt men kalla vindar.

Repro mådde inte brai värmen, trots bad i Klingsta och ligga och vila.
Men lillfisen och hennes syster busade och hade tok för sig lite då och då.
Jag såg till att dom höll sig borta från Repro som låg bakom våra stolar, han måste få vara ifred ibland.
Han har kräkts och mått illa hela dan, ätit gräs och smackat och mått skurk.
Men maten den gick ner utan problem, jag fick blötlägga hans torrfoder och hälla på massa vatten för han ville inte dricka.
Sen har dom letat blodpudding när kvällen kom, värmen började sjunka mot 20 så vi gick en kort sväng till en gräsmatta och dom var så nöjda.

Jag hoppas han mår bättre imorgon, det skulle ju bli runt 26 då.
Det blir mer bad i Klingsta tror jag, lättast att åka dit.

Men Robinson!
Hur fan röstar man som?
Jag fattar inte hur den där jädra glidaren kunde vinna.
Hon har ju bara slöat med och varit kvar för hon inte varit nåt hot, hon har ju inte frtjänat det alls enligt min mening.
Jarmo är den sanna vinnaren av de två.

Jag hade helst sett Anna och Jarmo i finalen.
Med Anna som vinnare.

Men som det blev nu, det fick mig att bua ut Robinson-deltagarna alldeles.
Dom måste ju ha haft solsting eller nåt.


Tror ni det är lätt att gå på promenad eller ens vistas ute med en hund som älskar att skopa upp kottar och pinnar och dyl, som har tuggförbud i tio dagar?
Det är ett evigt nejande och kollande, stackars Repro blir sorgligt bortglömd, eller till hans stora lycka kanske då han får fritt spelrum att lukta på allt i lugn och ro.
Lillfisen har ju opererat bort en tand, så hon får inte tugga på saker på tio dar, fattar ni hur jobbig hon är?
Hon som är van att roa sig själv med sina leksaker när ingen har tid med henne.


Men vad är väl en bal på slottet?

Grattis mamma på födelsedagen!


Idag hade vi besök av mormor och morbror, mamma fyller år så vi skulle äta smörgåstårta.
Uäk!
Alla tycker att jag är konstig som inte gillar smörgåstårta, ok då är jag väl det då.


Det har varit ca 19 grader idag, men som vanligt ute vid kusten blåser det is vindar.
Efter ett samtal till Klingsta råkade det bli så att för tredje gången den här veckan åkte vi ut dit och njöt av den riktiga värmen på en promenad.
Hundarna är så trötta och nöjda när vi kommer hem.
Jag med, lantluften gör mig däckad.


Men kolla in varför vi åker iväg så ofta vi kan.


Kvällen består av slappa framför tv:n en stund sen ränna till tvättstugan och hoppas på att Lillfisen inte får för sig att hitta på hyss.
Varje gång jag går iväg undrar jag om hon kommer vara lugn eller ställa till med något, och varje gång har hon legat eller suttit i hallen och väntat.
Så dutti!
Fast hon har ju visserligen sällskap av Repro, men det brukar inte spela nån roll, hon kan hitta på hyss ändå.

Jag var ut med tokena en stund kl 20:00 och det är 17 grader nästan och helt vindstilla.
Det är det här jag längtat efter sen förra sommaren, det här är livet.


Jag tog en bild på knasbollarna, och hittade nåt konstigt program som jag testade.
Man kunde ändra färger eller ljusstyrka och allt möjligt.
Måste ju prova.


Dom är bra söta!

Livet är väl som vanligt, pappa är helt under skon på djkhngöhtörth.
Får inte säga eller göra vad han vill utan springer omkring och daltar och mjäkar med eländet.
Han börjar nog bli stressad igen av att behöva skärpa sig hela tiden för nu är han grinig hela tiden igen.
Han måste ju vara på helspänn så han inte säger eller gör nåt som får öghögägäflg att flippa ur och sura ihop igen.
Det tar på krafterna att fjanta omkring och ändra sig helt för nån annan.

Men är man totalt puckad och vill leva så så får han ta skiten också, även att jag blir grinig på honom för att han är så jävla korkad.

Nu ser vi fram emot sommaren och värmen.
Först ska vi ta oss igenom midsommar och se hur det går när ägähgäghäg inte får 100% uppmärksamhet, vad sker då?
Grin och gnäll och gap och skrik eller biter fanskapet ihop och inser att allt inte kretsar kring henne?
Jag tror och hoppas av hela mitt hjärta på grin gap och skrik, så det kan få ett slut en gång för alla.

Ha en trevlig vecka nu.

Så känner jag mig just nu!
En händelse fick mig ur balans och jag verkar ha kommit in i en känslokall och skiter i allt känsla.
Jag går på tomgång liksom.
Nollställd.
Ingenting

Jag hoppas jag kommit ur den känslan tills i morgon.
Annars kommer min omgivning att frysa...

Jag fick sova till nio!

Och jag slår vad om att klockan hade nog hunnit bli minst halv tio innan hon hade väckt mig om jag inte varit så förbenat kissnödig själv.


Jag var visserligen ut med henne kl 3:40 inatt, för då kom klätterkusen och stampade på mig.
Pappas idé, gå ut kl fyra med hunden så sover hon lite längre.
Vet inte vad som funkar flör mig, men jag brukar gå ut med henne mellan fem och halv sju.
Nu fick jag ialla fall sova tills nio.
Tjohooo!!!

Sen insåg jag att jag tog med mig kaffebryggaren på jobbet för den vi hade där pajjade,
så nu får jag inget kaffe till frukost.


Funderar på att gå iväg till jobbet och koka massa kaffe och äta massa päronsockerkaka till frukost.
Äh, jag tar en macka innan sockerkakan naturligtvis, annars mår jag pyton av sockerchocken.

Igår började jag dagen med en muffins innehållande choklad marsmallows och sån där stelnad sockersmet ovanpå.
Hon på bageriet hade testat något nytt och jag fick en för att provsmaka, tydligen var jag den förste efter henne att testa.

Jag har blivit försökskanin på bageriet, testpilot för bakverk!



Just nu har jag två galna hundar som busar järnet i vardagsrummet, de slåss om samma tennisboll.
Shit pomefritt.
Man ska tydligen inte ge dom mat om man vill ha lugn och ro, för när dom har ätit så rejsar dom omkring och vill helst ut och springa som tok.
Jag är av filosofin, vila magen på maten.
Annars kan man få ont.


Funderar fortfarnade på hur jag ska göra.
Tugga på nåt här utan kaffe eller gå 1½ km till jobbet med två galningar och äta där.

Nu har jag två tok i SÄNGEN!
Dags att gå!!!

Jag var liksom tvungen.
Eftersom jag precis badat hunden i duschen och han ruskade på sig i hallen.
Jag slet upp dörren och vi kastade oss ut på gräsmattan, jag i dyngsura byxor och utan skor.
Repro med handuken som han snodde och sprang runt med.

Jag sover som en stock på nätterna och är ändå dyngtrött på morgonen.
Samtidigt som jag vaknar ganska ofta under natten och drömmer massa stressande drömmar, jag sover nog inte så bra ändå.

Det är lite tragiskt när det är Fredag och man längtar till Söndag, jag menar, då är ju helgen slut.
Men det är inte lätt när man har annat att göra på Lördagen och inte kan åka till Klingsta förrän på Söndag.
Det är veckans höjdpunkt!

Jag vill ha sommar, värme, sol och semester, det verkar oändligt långt borta.

efter ljusa ljumma sommarnätter!
Att få strosa omkring i tystnaden och bara njuta av lugnet
Se detaljer som bara framhävs i ljuset av natten
Höra små tassar i löven från i höst
Se djur som endast vågar sig fram i skydd av natten
Att vara en av dessa skygga varelser
Njuta av ensamheten utan att egentligen vara ensam
Lyssna på nattens alla ljud och inte höra bilars brus

Jag vill ha varma ljusa sommarnätter nu...


♥♥♥♥♥
♥♥♥
♥

med latmasken Sture?

Jag är för seg och slö för att orka engagera mig i bloggar och sånt.
På dagarna har jag inte tid att sitta här och skriva.
Jag har fullt upp med att dirigera folk i rätt riktning och ordning, hålla reda på två hundar varav den ena är fem månader, svara i telefonen, redigera bilder, fixa reklam osv osv...

När jag sen kommer hem efter en sån dag med en promenad på runt 6 km efter jobbet, då är jag trött!!!


Men, jag har hunnit med rätt mycket sen sist.
Det har varit hundutställning med lillfisen, den gick jättebra, så nöjd med resultatet.

Vi har hunnit med att kolla på valpar högt och lågt åt min "adoptivsyster" A, hon är så sugen på hund.
Men lite velig och vet inte vad hon vill, ingen ras som hon siktat in sig på, kikar på knasiga blandraser som får mig att skrika högt.
Hon bryr sig inte hur dom är, huvudsaken dom är söta, men sen att hon aldrig kommer kunna ha den lös pga jaktinstinkt eller att den är en skällande hundras som verkligen inte tänker vara tyst hur mycket du än försöker...


Vi har varit ute i Klingsta och levt rövare med fyra galningar, det var min äldsta hund, yngsta busen, halvsyster till min yngsta och mamman till dessa galningar och tillika systrar.
Dom var så skitiga, lera från tassar till öron, men roligt hade dom.

Sen har jag hunnit med en resa till Åland med mormor och vännina, det var jätteskoj.
På hemresan såg jag gröna får i Gävle!!!

Mormor såg gröna tefat som förmodligen skulle hämta de gröna fåren när vi for genom de djupa skogarna.

Nu lunkar eller springer livet på som vanligt, ingen rast och ingen ro!

Återkommer med bilder på lite blandade grejer när jag hunnit hämta andan.

Cya!

Om vädret kunde bestämma sig, ena dan är det underbart varmt och nästa 5 grader och snorkallt.


Jag vill ha sommarvärme nuuuu, jag avskyr att frysa.

Fick ialla fall ett par dar med sol och värme, vi passade på att rymma ut till landet och strosa på ängarna med tre galna hundar som njöt lika mycket om inte mer.


Det blev stoj och bus i bäcken och in hos Ella trippade två dyngsura hundar, men det gjorde ingenting, huvudsaken att dom hade skoj.


Nu gruvar jag mig för sista April.
Jag petade ju i D.A.P prylen i uttaget och ett par dar senare blev Repro hängig och mådde allmänt skit, ville inte äta.
Jag slet ut den och testar inte igen, vet inte om det hade med magsjukan som hägrade under ett par veckor, att det var en släng av den han fick.
Men bara slö och matvägra verkade konstigt, allt blev för mycket så jag la ner verksamheten.

Nu får vi göra det bästa av situationen.
Man tycker att han borde ha vant sig, med tanke på att det smäller konstant vissa månader här.
Folk är sjuka i huvudet med dessa raketer och fyrverkerier.
Det ska firas varje minsta skitsak med värsta fyrverkeriet.
Idioter!

Och på Lördag ska monstret på sin första utställning.
Det ska bli spännande.
Jag förväntar mig ingenting storslaget så blir jag inte besviken, det är min filosofi.
Jag har alltid haft den filosofin när jag tänker efter.

Om du inte förväntar dig nåt så blir du heller inte besviken!
Och det är en bra filosofi, med tanke på att jag är en osynlig person som folk glömmer i samma sekund dom vänder sig bort.
Lova och säga att ja det ska vi göra och det ska du få, det sker aldrig för jag är tydligen en väldigt obetydlig och lättglömd person.
Jaja, shit happens, mostly to me visserligen, men jag är van, så har mitt liv sett ut för det mesta.
Det är väl bara mina närmaste som har hållit löften och likn.

Varför är jag ändå en sån givmild person mot andra trots allt?

Nä nu ska jag åka på affären, återkommer senare.

Jag glömde ju
Jag har slutat med godis helt!

Jag råkade vräka i mig godis under en kväll, och chips och dryck.
Men det var inte så jag mådde dåligt och var kräkmätt direkt, det var ju under en hel kväll.
Men på naten åkte jag på en sväng av magsjuka, ja ni kan ju föreställa er vad jag gick igenom.


Jag åt inget godis dan efter kan jag ju säga, men dagen efter det tog jag en, och tyckte den var skitäcklig!

Jag provade en annan och började nästan hulka av att dom var så vidrig.
Chips likaså, uäääck!

Jag har inte ätit godis på snart 1½ månad, lite chips kan jag äta ibland, men det måste vara dipp till.
Det blir vindruvor för hela slanten istället på kvällen.
Morotsstavar och gurkstavar med dipp, fatta att jag äter ogräs frivilligt!

Ibland kan jag klämma ner en liten kaka eller sockerkaksvariant med choklad eller likn.
Men just smågodis eller chokladkakor och dyl, det går inte ner, jag vil inte ha!
Mår illa och stirar ner i golvet vid kassorna på affärena för där är det massor med godis som får mig att hulka.
Jag fattar inte, jag som ätit godis nästintill varje dag sen jag gick i gymnasiet.
Vilket är en hel evighet sen.


Nu kommer jag gå ner ännu mer i vikt, jag väger 49 kg med långbyxor, långkallingar (ja det är fortfarande kallt när man ser ut som en sticka) och tjocka strumpor och tröja. Naturligtvis har jag underkläder också!
Ska bli intresant att se hur jag ser ut till sommaren!

Fast har man två hundar, jobb och pappa att hålla reda på så är man ganska trött när kvällen kommer.
Då orkar man inte så mycket mer än rasta mata leka och trötta ut hunden/hundarna.
Sen däckar jag framför tv:n.

Pappa har ju börjat om igen med sin trevliga fd flickvän, det lilla psykfallet, hon är som en kackerlacka vägrar ge sig.
Spelar ingen roll hur mycket man försöker, han är hjärntvättad.
Det kommer gå en månad kanske nån vecka till, sen kommer de där sura jävla skit fasonerna att dyka upp igen.
 Och så har man en far som surar ner sig och trippar på tå för äcklet.
Livet är verkligen jobbigt igen!


Men lillfisen (valpen) växer och lär sig så fort, det enda hon vägrar lära sig är "inte tigga och fot"
Dom grejerna går inte in.


Jaja, hon ska på klubben imorgon och öva.


Ska försöka skärpa mig, skriva lite oftare.
Men jag är ju fortfarande helt slut på kvällarna.
Måste få tillbaka energin.
Solen och våren gör mig piggare på dagarna, jag njuter verkligen av att det går mot varmare tider.

Dax att snygga till hemsidan när jag ändå är i farten, har fått skäll av kompisen, det står gäsp i gästboken.

Jaha, livet går vidare!
Jag är fortfarande trött i kropp och själ, fräser åt folk när dom råkar irritera mig utan anledning, stör dom mig när jag är minsta trött har jag noll tålamod.


Lillfisen också känd som monstret, sover längre nu, inget springande ut på natten längre.
Men sover hon för länge på kvällen utan aktivitet en stund, ja då är man pigg kl 5 på morgonen.
Då är det dags för kiss och bajspaus och sen frukost.
Om jag tror att man ska sova en stund efter det, ja då tror jag fel.
Ibland funkar det att slänga upp henne i sängen igen. Då kan vi sova ett tag till.

Hon är sötast i världen!
Allt går framåt och det blir lite lättare.

Vi fick köpa en hundbur till bilen, hon fick ju för sig att växelspaken var supergod att knapra på när vi var iväg på nåt kort ärende.
Den älskar hon, ibland vägrar hon kliva ur bilen.


Hennes alldeles egen lilla koja eller krypin.

Den söta lilla tokan!

Jag mår bättre, men minsta lilla stress får mig att flippa ur väldigt fort.
Men jag tar det lugnt på dagarna, försöker att inte ta på mig allas problem igen, som jag gjort nu då ett tag tillsammans med min egen stress.

Ska försöka skriva lite oftare nu när jag fått tillbaka lite av energin.
Solen är ju framme på dagarna och lyser upp tillvaron, små floder av smält snö rinner ned för gatan och slasken får mig på bättre humör, våren är på väg!


Återkommer senare idag med bilder från utflykten vi ska på med hundarna.
Ska ta med systemkameran.

Fick just ett mail om att två av mina bilder ska bli reklam till ett företag, handlar om hundgrejer.
Jag har fotat löv i soluppgång och en hund som ser ut över en sjö ståendes på en äng.
Dom ska bli planscher!

Jag har varit supertrött i helgen, och var enda jävel ska prata med mig!
Det kan gå veckor med bara tystnad och nästan inga samtal, men när jag är toktrött och skriver att jag vill vara ifred, då blir folk galen och det blinkar fem msn-rutor på skärmen.

Hur kommer det sig, att alla får för sig att vara social när jag verkligen inte är det?

Jag skulle så gärna vilja skriva om allt som skett under veckan, men jag orkar inte.
Jag är fortfarande inte fri från stressen, den tar lång tid på sig att släppa.
Och jag blir snabbt trött och slut, fortare än vanligt.
Allt som jag ska göra eller skulle behöva göra känns ungefär som ett berg jag måste bestiga.
Jag tappar orken och energin av att bara tänka på småsaker jag måste göra.
Sånt som jag annars tycker är roligt, känns bara omöjligt nu.

Jag måste få vara för mig själv ett tag och ladda batterierna.
Är jag gäspig och oengagerad förstår ni varför, jag kan inte hjälpa det.